Besöket hos naprapaten...

...gick över förväntan. 
Eller ja, egentligen vet jag inte vad jag hade förväntat mig men... Det gick i alla fall bra, kan man väl sammanfatta det med. Först fick jag stå upp och böja mig framåt och åt sidorna och sen när jag la mig på mage på britsen sa han direkt:
"- Ditt högra ben är 1 cm kortare än det andra".

Ojdå. Ok?
Som tur var det pga snedbelastning (lite som jag själv har varit inne på) och satt i muskulaturen och inte i skelettet. Lite överdrivet beskrivet såg mitt bäcken och ryggrad ut som ett S, sa han.
Lite massage och töjning, samtidigt som vi diskuterade löptävlingar fick mig att slappna av en stund.

Men sen började det. Kotknäckandet! Usch... Det gjorde inte alls ont, men det är oerhört obehagligt! För tog han den "bättre" sidan medan jag låg ner. Ett enda knäpp hördes i ryggen. Sen tog han den dåliga sidan och det var ju rena smätterbandet! HJÄLP, vad läskigt! :-O

Efter det bad han mig att ställa mig upp mot väggen och vid detta laget var jag rätt nervös (egentligen utan anledning) och jag sa:
"- Du kanske ser att jag är lite rädd nu..."
Varpå han stod och försökte hålla sig för skratt, vilket han inte lyckades särskilt bra med. Schysta klubben?!
"- Skrattar du åt mig?!" sa jag och försökte låta irriterad, men kunde själv inte låta bli att skratta.
"- Utbildar man sig till naprapat tycker man nog om att skada andra lite grann, svarade han. Jo du, jag märker det...!! Ha ha!


Men som sagt; efter det var jag betydligt rakare/längre på höger sida. Och det bästa av allt. Jag blev bara beordrad vila igår kväll. Typiskt eftersom jag hade tänkt träna. Men efter det var det inga restriktioner alls. Jag får t.o.m. springa. YEAY! :-)