fredag 12 augusti 2011

Är det typiskt män...?

Jag har funderat en del. Och detta är självklart en GROV generalisering! Men...

Är det inte typiskt män att göra saker på ren envishet?
Som att t.ex. springa en mil utan att egentligen vara i närheten av den konditionsnivå som krävs?! De springer på ren vilja. Eller...?

Som ett andra exempel, min gamla, älskade värld: Ridsporten. Det finns tusentals och åter tusentals tjejer som rider runt om i landet.
Men när det gäller vilka som tar sig till eliten är majoriteten män. Har det en annan vinnarskalle än oss kvinnor? Tror de mer på sig själva? Vad de tror sig klara av? Når det många av sina mål genom ren envishet/vilja?


4 kommentarer:

  1. intressant, svårt att säga faktiskt. Men det kan nog ligga något i det. Vi får motbevisa dem ;) Kram

    SvaraRadera
  2. jag tror att kvinnor funderar mer på om vi verkligen kan. män verkar inte besitta den tvivelgenen. dom gör det bara. tror att en sådan debatt blossade upp i samband med midnattsloppet förra året när 2 personer dog - man sade då (om jag inte minns fel) att framförallt män låg i riskzonen för fara när det gäller löpning och värme. helt enkelt för att deras tvivel på sig själva var så bortblåsta att det blev dumdristigt.

    SvaraRadera
  3. Jag håller absolut med dig på denna punkt. Min teori är att att män är mycket mer tävlingsinriktade än vad kvinnor är generellt sett. Jag tror också att det är därför man ofta ser män i toppen av de tävlingsgrenar där det finns flest kvinnor som utövare (ex. ridsport).

    SvaraRadera
  4. Viktkamp:
    Ja, vi får nog göra det. :-D

    Träningsglädje:
    Nej, när det blir dumdristigt är man ju definitivt inte avundsjuk. Men mer "generellt" hade jag velat har lite mer pannben..!

    SvaraRadera