Nej men, vilken överraskning.

Då var det dags igen. Halsont. Igen. Visst är det hääärligt med höst/vinter-säsong?

Bara att vänta på att magsjukan slår till inom de närmaste månaderna, så har vi lyckats riktigt bra. (Nej då, jag är inte bitter)... ;-)

Stegringslopp och attacker. Oj oj!

När jag väl kom iväg gick det bra. Riktigt bra faktiskt! 

Först vad det 45 min spinning inbokat. Jag som brukar gå på 60 min-passen tänkte att "det här blir lugnt och fint". Mmhm.... Eller inte! :-O

Instruktören la upp passet som ett stegringslopp i två steg. Först 5 låtar där vi skulle öka från 70 upp till 85 % av maxpuls. Sen en 2 min lång återhämtning och sen ytterligare en stegring från 75 - 90 % av maxpuls.

Sista minuten (sittande och stående attacker) var jag uppe i 94 % av maxpulsen. Oooops! Grymt jobbigt, men riktigt, riktigt roligt!
Hur konstigt just ordet "roligt" än må låta tillsammans med 94 % av maxpuls... ;-)

Efter det körde jag sista skiten ur benen med sittande benspark och bencurl. Samt bålträning, triceps och lite bröst som avslutning.

• Ländpress 45 kg, 3x12 rep.
• Sittande bencurl 25 kg (båda benen): 2x15 rep.
• Sittande bencurl 11,5 kg (ett ben): 1x15 rep per ben.
• Benspark 25 kg, 3x15 rep.
• Tricepscurl (maskin) 11,5 kg: 3x12 rep.
• Tricepscurl (5 kg:s vikt över huvudet): 2x15 rep.
• Mage (maskin) 25 kg: 2x15 rep (superset)
• Plankan: 70 sekunder
• Sidoböj med kettlebell 12 kg: 2x15 rep (på varje sida)
• Bröstpress (maskin) 18 kg: 4x15 rep.

Vart tog motivationen vägen? *letar*

Blää! Jag känner verkligen ingen motivation alls idag? Fredags-syndrom?
Hur som helst. Jag ska TVINGA iväg mig själv.

Idag blir det spinning och lite styrka. Bara man kommer utanför dörren, går det nog bra.

Nu jävlar!!
*skriker-a-la-Stefan-Holm*

Det blev i alla fall som....

...det var tänkt den här gången. Till skillnad från sist. :-)
Ett "långpass" (ur mina preferenser mätt); drygt 8,3 km på 54,59 minuter. Jag funderade ett tag på om jag skulle ge mig på milen, men i slutet av rundan bråkade mina knän lite, så jag avvaktar med det. Det får bli en annan dag.

Däremot blev ju sluttempot 6,34 min/km. Jag tyckte i och för sig att det kändes relativt "lätt" från ca 3 km och fram till runt 7 km. Men inte att det skulle gå så "fort".
Det är ju nästan samma tempo som mina kortare (4-5 km-rundor) går i...?! Och med senaste intervallpasset färskt i minne (med 4,30-tempo som snitt) börjar jag fundera på om jag "mesar" under de kortare passen? Man behöver kanske köra på mer som ett RIKTIGT snabbdistans-pass och stärka pannbenet lite??
Att de känns tunga kanske beror på dålig uppvärmning och/eller att det sitter mentalt...? *funderar*

Sista kilometrarna sprang i mer eller mindre skymning/mörker. En helt ny upplevelse, men inte så "skrämmande" som jag hade trott. (Mörkrädd som jag är...)

Välförtjänt soff-slappande!

En löparrunda avklarad. Men den berättar jag mer om imorgon.
Nu sitter jag i soffan och har precis ätit naturell yoghurt med pumpakärnor, linfrön och frysta blåbär.

Japp, FRYSTA! De tinar efter en liten stund i yoghurten och det blir kallt, kallt, men gott, gott! :-)

Är det verkligen SÅ vi har tänkt vinna kampen?

Idag skriver DN en artikel om att allt fler svenskar blir överviktiga; Uppskattningsvis ca 40-50 % av befolkningen.

"Fetman är ett problem. Och inte ser det ljusare ut i framtiden. Det forskas mycket, men någon mirakelmedicin eller magisk diet syns inte till", berättar professorn Stephan Rössner.

Jag inser (nog precis som många andra?) att det självklart finns människor som av medicinska skäl har svårt att gå ner i vikt. Men är verkligen lösningen för majoriteten en "quick fix", exempelvis ett piller som gör att vi aldrig behöver tänka på vad vi äter?
Är det verkligen så vi har tänkt vinna kampen mot övervikt och fetma?

Han fortsätter även med:

"Folk tycker inte om att höra det här, men en bra kost, beteendeförändringar och motion är det som fortfarande gäller."

Varför tycker människor inte om att höra sanningen? Att äta kakor, godis och sötsaker i massor och/eller äta för mycket och inte röra sig, funkar inte. Så "enkel" är ekvationen i de allra flesta fall.

Det blir inte alltid som man har tänkt sig...

Tanken för dagen var en lugn, lite längre runda. Men som ni säkert vet, blir det inte alltid som man har tänkt sig...

Det började med 1,5 km i vanligt, relativt lugnt 6 min-tempo. Där hittade jag plötsligt en perfekt liten "cirkel" under några oerhört vackra ekträd och blev sugen på intervaller. 250 meter var "cirkeln" och jag bestämde mig för 6 stycken och 45 sek ståvila mellan varje.

Det blev ett "idiot-tempo" (för min del räknat) visade det sig och de sista två gick på ren vilja!!!

1:a på 1,05 min (4,20-tempo).
2:a på 1,07 min (4,28-tempo).
3:e på 1,08 min (4,32-tempo).
4:e på 1,13 min (4,52-tempo). Här undrade jag vad sjutton jag hade gett mig in på?!
5:e på 1,11 min (4,44-tempo).
6:e på 1,10 min (4,40-tempo).

Efter sista fick jag lägga mig ner på en parkbänk för jag mådde rejält illa. Men pannbenet vann i alla fall över kroppen.
En jävla tur det! ;-)

Nerjoggen på 1,2 km kändes jäääättelångsam med sina 6,30-tempo. Hi hi! Vad fort man vänjer sig vid farten?!  Synd att inte konditionen vänjer sig lika fort bara.

Sista 50 meterna hade jag kramp (?) på framsidan av högerbenet (skenbenet) och det släppte inte förrän jag stannade och stretchade. Smått obehagligt faktiskt. Men riktigt nöjd med passet i alla fall. Konstigt bara att man kan tycka att 4,2 km är ett KORT pass. Man har, helt klart, helt andra preferenser nu än när jag började springa för ett halvår sen. :-)

Latmasken "in da house"...

God morgon.

Jag hade tänkt springa en sväng nu på morgonen, men när jag vaknade vann tyvärr latmasken. Jag var sååå seg idag.... Men dagen är ju inte slut i och för sig. Kanske blir senare och om inte, blir det imorgon bitti. Det skulle bli jättefint höstväder imorgon! :-)

Träningsvärk från torsdagkvällens styrkepass infinner sig i alla fall. Triceps och "rumpmusklerna" känns det mest i. Underbart, då vet man att man har muskler där! Hi hi!

Definitivt miljöskadad! ;-)

Jag bestämde mig för att försöka köra ett lugnt pass. Tyvärr har jag haft lite känning i benhinnorna sista dagarna, så jag stod över löpningen, även om jag var riktigt sugen...

Istället blev det ett pass på gymmet. Först 20 minuter på crosstrainern som uppvärmning och sen styrka med fokus på ben/triceps/axlar och core. När jag väl kom igång kändes kroppen jättefräsch!

• Triceps push-down (maskin): 11,5 kg. 3x12 rep.
• Benpress: 65,5-65,5-58-58 kg. 4x15 rep. (65,5 kg var PB! *yeay*)
• Inre lårpress: 25-31-31 kg. 3x15 rep.
• Yttre lårpress: 25-25-25 kg. 3x15 rep.
• "Fällkniven" med pilatesboll: 2x15 rep.
• Axelpress med kettlebell (4 kg): 2x15 rep/axel (superset).
• Sidoböj med kettlebell (16-12 kg): 2x15 st/sida.
• + situps.

Efter en lång, skön stretch gick jag över parkeringen mot bilen. Då kom jag på mig själv att tänka:
"- Hm...Man kanske skulle ta en löprunda också?"
Ha ha! Man har ju blivit helt miljöskadad. Fast på ett bra sätt.  ;-)

Men vad f-n....

Nu är det så där på gränsen till om jag vågar träna eller inte. Känner mig inte helt hundra, men egentligen inte dålig heller. Gaaah! *kliar sig i huvudet och funderar*

Gud, så tråkigt!

Gårdagen resulterade i 35 minuter och 5,3 km på löparbandet (Gud, så tråkigt jämfört med att springa ute, för övrigt!) Då var 5 min uppvärmning och 2 min nedvarvning i form av gång inräknat. Så helt ok tempo (6,36 min/km).

Sen blev det styrkeövningar för rygg, mage, bröst och axlar:

Ländpress: 52-45-45 kg. 3x12 rep.

Latdrags: 18-25-18 kg a 3x10 rep.

Axelpress (maskin): 18-11-11 kg. 3x10 rep.

Maskinrodd: 18-11-18-11 kg. 4x10 rep.

Bröstpress: 18-18-11-11 kg. 4x10 rep.

"Crunches" (maskin): 45-52 kg. 2x15 rep.

Jag känner redan av lite träningsvärk... Framför allt i bröstet. Det är så det ska vara efter ett styrkepass! :-)

Ovetande!

Idag blir det ett pass på gymmet. Vad, hur och/eller vilka muskelgrupper har jag inte bestämt än. Den som lever (och läser min blogg) får se, helt enkelt!

Ha en skön tisdag därute.

Långpass med bra känsla!

Igår blev det en långpass (räknat för egen del) på nästan 7,4 km. Jag bruknar ofta ta slut runt 4 km men igår kändes riktigt bra fram till 6 km. Sista knappa 1,5 km var lite sega, men ändå rätt ok.

Jag vet inte om mitt "pannben" har stärkts eller om det gör så mycket att jag har börjat springa med mp3-spelare? Att jag helt enkelt glömmer att det är jobbigt? Hur som helst är det ju bra! :-)

Allra bäst kändes det mellan 4-6 km (när det brukar vara som tyngst?!) Andra och tredje km gick något långsammare, men då var det mer eller mindre terräng (inte obanad, men grymma backar) så där gick det lite långsammare.

1 km: 6,34-tempo.
2 km: 6,57-tempo.
3 km: 7,28-tempo.
4 km: 6,34-tempo.
5 km: 6,02-tempo.
6 km: 5,57-tempo (!)
7 km: 6,27-tempo.
"Sista": 7,08-tempo men då var jag trööööött!

Är grymt nöjd att det kändes så bra såpass sent på rundan för det är inte ofta det händer. Men det syns ju på tiderna per kilometer också. Härlig känsla!

Tänk vad lite solnedgång och musik kan göra!

Yes! Äntligen en ny runda. Halsontet släppte och igår blev det en tur på 4,6 km på 26,10 minuter. Personligt rekord med 1 minut och 10 sekunder! Och då var förra tiden en rejäl sänkning.

Det är lite roligt att ha en "standardrunda" eller vad man nu ska kalla det. Variation är naturligtvis bäst, generellt sett. Men när man har en runda man har kört från start, kan man verkligen se skillnaden/resultat och det är jäkligt inspirerande! :-)

Rundan bjöd på en underbar (!) solnedgång, + 4 grader och väldigt lite människor ute. (Inte för att det har någon större betydelse men...). Det var lugnt och stilla och sådär "krispigt" ute. Skönt!
Jag hade dessutom, för första gången, mp3-spelare. Herregud, vilken skillnad. Inte för att det blev helt lätt, men det blev lättARE!

Rundan slutade alltså i  5,41-tempo vilket jag är grymt nöjd med! Särskilt med tanke på att det inte kändes som att jag hade gett riktigt, riktigt allt. Härlig känsla! :-)

Vikten av...

...små och många mål; Jag tror att jag behöver göra exakt som mina barn.

Varje gång de äter (vilket känns som JÄMT?!) så borde jag passa på att äta. De är inte godissugna jämt. Det är jag... Mellanmål, ofta ofta ofta måste ju vara knepet då!

Hösttider...

...är förkylningstider. Inte särskilt förvånande kanske, men tråkigt.
Känner av lite "retningar" i halsen idag, så det blir till att hoppa över dagens pass och hoppas jag känner mig bättre imorgon!

Det var tänkt: "En lugn söndagstur".

Jag hade planerat in en lugnt söndagspass igår. Det blev det väl. Relativt. Till att börja med...

Ja, det började med 2 km i ca 6 min-tempo. Kändes bra i kropp och lungor, trots att det var långkallingar (nej jag har inga vintertights än) och nollgradigt. Jag har ju inte provat på "kallufts-löpning" eftersom jag började i slutet på april i år.
Tredje kilometern var fuktig och hal, på obanad terräng. Vilket resulterade i ett 8,16-tempo. Fjärde gick helt ok i 7 min-tempo. Sen började det. Helvetet...

Det där med "lugn söndagstur" gick åt skogen... 3 stycken backar med en lutning på ca 8 %. Jag GICK större delen av tiden och landade på ett 8,50-tempo. Trots det var jag helt, fullständigt slut och mådde lite illa till och från! Men jag kan ju inte STÅ STILL...? :-P

Kanske inte riktigt så här illa, men nästan...  --->

Även fram till ca 5,5 km var det backigt och dant. Först därifrån gick det mer nedför, men då på traktorväg. Dvs stora (1 dm stora) singelstenar. Mina Nike Air Zoom är inte specificerade för sånt underlag. Men ja, ja, det gick väl hyfsat. 6,19-tempo där. Sista km var jag mer eller mindre död. Avslutade med ca 7,30-tempo och rundan (7,3 km) slutade på totalt 7,26-tempo.

Tempot i sig borde spegla en lugn söndagstur. Verkligheten såg helt annorlunda ut...!

Protest! Men lite kräk har väl ingen dött av?

Det blev en kort runda ikväll. Kort men intensiv! Dels för att jag hade tänkt köra intervaller, men jag hade inte riktigt tid till det, så det fick bli någon typ av snabbdistans. Eller fartlek? Eller tja... kalla det vad ni vill. Jobbigt som satan var det i alla fall!!

3,1 km i 5,45-tempo. Inte så snabbt för de allra flesta, men snabbt för en snigel som mig. :-)
Dessutom startade jag lite för lugnt så det blev som följer:
1 km - 6,12-tempo
2 km - 5,47-tempo
3 km - 5,16.tempo (?!)
Och så sista "snutten" 5,25-tempo.

Grym avslutning alltså. Det kändes (konstigt nog) inte så mycket i benen. Däremot var det vild protest från lungorna. Och magen.... Fick två kvälvningar och spydde lite "bôs" (som vi säger här i västgötska skogarna) när jag precis hade stannat. Men illamåendet gick över rätt snabbt efter det. Kroppen behövde väl protestera lite antar jag... ;-)

Variation!

Det där med att man kan träna bort träningsvärk... "Sooo not true!"
Igår gled jag iväg (eller ja, glida var väl att ta i) men i alla fall. En ny runda. Tänkte kört en gammal, men tog en helt annan än det var tänkt och det var faktiskt riktigt trevligt med lite variation! Totalt blev det 6,3 km på lite dryga 41 minuter. Helt ok känsla, det flöt på riktigt bra bitvis!

Någon dag blir det dock intervaller. Måste köra lite kvalitetspass också! :-)

Något som jag däremot märkte på passet var, om jag slappnade av i axlarna och pendlar lite mer med armarna (försökte hålla 90 grader där) så kändes löpningen inte lika tung. Jag fick liksom lite mer "gratis" fart. Ska prova detta nästa gång igen och se så det inte var inbillning. :-)

Träningsvärken från Body Pumpen sitter fortfarande i efter lördagens pass, trots lååång stretching efter löpningen! Jag blir verkligen "handikappad" i en halv vecka efter ett sådant pass.
Undra om det är fler eller bara jag? Är det verkligen normalt med 4 dagars träningsvärk...?? :-(

Inte bara "herregud vad klena muskler jag har".

Utan även H.E.R.R.E.G.U.D. vilken träningsvärk jag (alltid!) får av just Body Pump....
Aj aj aj...!!! Tänkte tagit en lugn, lugn, löprunda idag. Kanske om ett par timmar. Med betoning på "kanske"! :-P

Första Body Pump-passet på länge. Och det märktes...

På morgonen stod valet mellan spinning, löpning och Body Pump. Det blev det sistnämnda, för det var jättelängesen jag körde styrka. Och det märktes när jag stod där i salen! Jag hade lägre vikter på än jag brukar, ändå blev jag riktigt illamående någonstans mellan utfallslåten (utan vila!) och axelpressen.

Jag var tvungen att sitta på huk och vila i någon minut för att inte kräkas och instruktören såg lite orolig ut, men jag försökte le (om än något stelt).
Sen gick det bra igen och de två sista låtarna (fortsatt axlar och sist mage) kändes ok.

Den allra värsta övningen idag måste varit "dipsen" från step-brädan (på högsta läge). H.E.R.R.E.G.U.D. var klena triceps jag måste ha..??!! Ha ha! Men visst, då kan de ju faktiskt bara bli starkare... ;-D