söndag 23 oktober 2011

Det blir inte alltid som man har tänkt sig...

Tanken för dagen var en lugn, lite längre runda. Men som ni säkert vet, blir det inte alltid som man har tänkt sig...

Det började med 1,5 km i vanligt, relativt lugnt 6 min-tempo. Där hittade jag plötsligt en perfekt liten "cirkel" under några oerhört vackra ekträd och blev sugen på intervaller. 250 meter var "cirkeln" och jag bestämde mig för 6 stycken och 45 sek ståvila mellan varje.


Det blev ett "idiot-tempo" (för min del räknat) visade det sig och de sista två gick på ren vilja!!!

1:a på 1,05 min (4,20-tempo).
2:a på 1,07 min (4,28-tempo).
3:e på 1,08 min (4,32-tempo).
4:e på 1,13 min (4,52-tempo). Här undrade jag vad sjutton jag hade gett mig in på?!
5:e på 1,11 min (4,44-tempo).
6:e på 1,10 min (4,40-tempo).


Efter sista fick jag lägga mig ner på en parkbänk för jag mådde rejält illa. Men pannbenet vann i alla fall över kroppen.
En jävla tur det! ;-)

Nerjoggen på 1,2 km kändes jäääättelångsam med sina 6,30-tempo. Hi hi! Vad fort man vänjer sig vid farten?!  Synd att inte konditionen vänjer sig lika fort bara.

Sista 50 meterna hade jag kramp (?) på framsidan av högerbenet (skenbenet) och det släppte inte förrän jag stannade och stretchade. Smått obehagligt faktiskt. Men riktigt nöjd med passet i alla fall. Konstigt bara att man kan tycka att 4,2 km är ett KORT pass. Man har, helt klart, helt andra preferenser nu än när jag började springa för ett halvår sen. :-)

5 kommentarer:

  1. GRATTIS till ett kanon pass!
    F-n va duktig du är!!!!!
    Och i övrigt kan jag bara nicka instämmande i allt du skriver.
    Tänk va fort man vänjer sig vid både fart o distans :-)

    SvaraRadera
  2. Vilket bra pass! Jag undrar när man ska lära sig känna vilket tempo man springer i? Precis som du säger kan ju nerjoggen ibland kännas som man kryper fram. Eller ett vanligt distanspass kan jag uppleva att jag springer jättelångsamt för att jag har tunga ben. Tittar jag på klockan kan det var en bra bit snabbare el för den delen långsammare än jag trott!

    SvaraRadera
  3. Rosa Milton:
    Nädu, jag har verkligen svårt att känna av tempo själv. Min gps-klocka är guld värd!

    När jag körde intervallerna tyckte jag inte att det var såå stor skillnad mellan första och fjärde i fart (förutom att mina ben var mer stumma i fjärde), men 4,20 och nästan 5 min-tempo borde man ju känna skillnad på kan man tycka... He he! :-)

    SvaraRadera