Jag ställde mig på löpbandet med intentionen att springa i 75 minuter. Det blev nästan exakt 80 minuter. De första 8 km sprang jag utan någon som helst gångpaus. Tusan, varför har jag inte pressat bort latmasken tidigare?? Funkar ju hur bra som helst att lura sig själv och tänka:
"Bara 10 minuter till" eller "bara 800 meter till"! Kroppen är nog bra dum...! :-D
Efter 8 km la jag in gångpauser för att orka. Jag kände en lätt huvudvärk smyga på och försökte fylla på med mer vätska och slappna av i axlarna! Springa 5 minuter, gå 1 minut. Totalt sett skrapade jag ihop 12 km på 1.19,52!
6,39-tempo är förmodligen för snabbt om man ser till konstens alla regler, baserat på mina tidigare resultat och att det var just ett långpass. Men, men... Jag var ju å andra sidan inte sådär jättetrött heller.
Jag skulle nog tolka det som att jag springer för långsamt på korta sträckor i stället! Det där med att komma ur komfortzonen ni vet...
Och jag var inte jättetrött när jag steg av bandet. Däremot var jag riktigt seg när jag vaknade imorse...!
Men hur som helst; en guldstjärna till mig.
Mitt i jante-Sverige! ;-)