Löpvila suger!

Jag tar det lugnt på löpfronten med tanke på benet, "smällen" och blåmärket. Skulle först tränat gym i onsdags. Men det blev ju vilodag på verandan i solen. Allt gott så långt.
Sedan var ju tanken att jag skulle tränat igår, men då kom barnen hem från Värmland och jag ville umgås med dem lite grann.

Fast ska jag vara riktigt ärlig så är jag inte alls sugen. :-P
Jag försöker hitta motivationen till alternativ träning, men när jag inte kan/får springa så är jag inte motiverad till att träna alls. *suckar* Det är väl egentligen bara att ge sig iväg, men det tar verkligen emot. Idag ska jag göra ett nytt försök...!

Jo, ibland får man faktiskt!

Jag tänkte först kört gym /överkropp idag.
Solen lyste från en klarblå himmel, när jag begav mig hem från jobbet och då tänkte jag:
"Nej, det får bli en promenad när jag kommer hem!" Sedan när jag kom hem tänkte jag:
"Nej, nu är jag själv hemma (imorgon kommer sambo och barn hem igen) så idag ska jag BARA ta det lugnt och vila mina (mitt) stackars ben!"

Sagt och gjort.  Och jag tänker inte ens tillåta mig själv ha dåligt samvete för att jag inte tränar!  Ha en underbar kväll allesammans. Nya tag imorgon.  Jag har haft det sämre... ;-)

Det kan kanske vara en kärlbristning?

Jag har inte känt något konstigt i benet idag.
Har förvisso bara gått omkring på jobbet, men upp och ner i trappor i platta ballerinaskor och ingen smärta alls.
Testade att "provhoppa" på ett ben idag igen. Ingenting då heller... Men är däremot fortfarande öm och lite svullen om jag trycker på det stället där blåmärket är...

Jag googlade (jag vet, man borde låta bli) och hittade detta. ---> Kärlbristning.
Låter som att det skulle kunna vara det. Jag håller tummarna på att jag inte känner något nästa gång jag springer. För det lär väl märkas om det är något antar jag..

Fan, fan, fan...

Idag gav jag mig ut på en 8 km lång runda.
Distans. Inget hårt... Men ganska kuperat. Efter ca halva sträckan tyckte jag att det "knäppte till" på framsidan av benet. Ingen smärta, mer en underlig känsla... När jag kom hem upptäckte jag en liten svullnad och nästan som ett blåmärke på skenbenet.

När jag googlade så är det ungefär där främre stressfraktur brukar sitta. Jag är öm när jag trycker på området, men kan inte avgöra om det är i muskeln eller i själva skelettet/benet jag har ont. Däremot kan jag hoppa på ett ben utan att det gör ont alls.
Det borde man väl inte kunna göra om det är en fraktur??

Jag har haft små känningar i benhinnorna men inte mycket.
Snälla, snälla, säg att det inte är en stressfraktur... Kan man få mindre muskelbristningar på framsida skenben...?? :-(((

Cirkelträning hemma. Jobbigare än förväntat.

Som ALLTID...!
Varför glömmer man bort hur jobbigt det kan vara??

I princip samma "kräkpass" som förra gången, med 7 övningar i rad à 3 set, med en kort vila mellan varje set. Dagens övningar blev:

* Burpees: 15 stycken
* Plankan: 1 minut
* Breda armhävningar: 15 stycken
* Utfall, 15 stycken per ben
* Excentriska tåhävningar: 15 stycken
* Fällkniven 15 stycken
* Djupa knäböj: 15 stycken

När man läser det så här efteråt ser det inte mycket ut för världen, men med fullt ös utan paus emellan, är jag helt död efteråt...! Vad gäller de där "Burpees:arna" = hatkärlek!!!

Jag svettig? Inte då..... ;-)

Fredagen den 13:e - Min turdag!

Det var nääära att jag inte åkte och tränade igår.
Jag var trött efter en hel arbetsvecka, det var fredag och längtan att få tillbringa den med familjen var stor. Men så tänkte jag:
"- Du ska träna om du så bara joggar 2 km och sen åker hem!"

Sagt och gjort. Bytte motvilligt om och värmde upp i lugnt tempo. Kändes ganska bra faktiskt... Bestämde mig för att köra två stegar: 2 x 500-400-300-200-100 meter med 30 sekunder gåvila och 60 sekunders setvila.

Började 500:ingarna i 5,15-tempo och körde succesivt snabbare ju kortare intervaller blev. Första setet (100 meters-intervallen alltså) avslutades i 4,45-tempo och jag bestämde mig genast för att köra den snabbare nästa gång.
I nästa set var det samma tempo ner till 100:ingen då jag testade 4.30-tempo. Fortfarande inte jobbigt (?!)

Körde 4 st extra 100 metare som avslutningen. Den allra sista gick i 3,58-tempo (!) och även den kändes riktigt bra. Jag flööööög fram! Jag trodde aldrig att jag hade ett sådant tempo i mig. Vilket kanske bara är ett bevis för att jag måste tro på mig själv.  Tro mentalt att jag klarar det..!

När jag saktade ner, först då kände jag mjölksyran och ett svagt illamående. Innan var väl adrenalinet i kroppen för högt.  Så "screw you, Jante". Igår var jag bäst!!! :-D

Jag upptäckte en sak....

...när jag sprang milen sist.
Det var något som guppade lite irriterande. (Och när man lyckas lägga märke till något sånt när man är helt slut, så är det illa...)
Förvisso kunde jag ha syftat på mitt vätskebälte, men tyckte (faktiskt) att det satt något bättre när jag använde det nu, för andra gången. Nej, jag syftar på mina bröst... ;-)

Jag har alltid tyckt att mina sport-bh:ar har varit BRA! Men jag ska väl erkänna att just den jag hade vid det här tillfället, har ett  par år på nacken och behöver bytas ut.

Någon som kan ge tips på en sport-bh med D/E-kupa, som är riktigt bra? 

Allra helst vill jag inte ha en som har både knäppe i ryggen och korsade band bak. Det ser så krångligt ut att få på sig dem. Eller...?

Yes, jag kom iväg...

...direkt efter jobbet, som planerat!
Först körde jag lite uppvärmning; 3,5 km på löparbandet. Efter det blev lite blandat med kettlebells, hantlar och pilatesboll-hörnan.

• Kettlebell swing 12 kg: 3 x 15 st
• Kettlebell swing enhandsfattning 8 kg: 2 x 12 st
• Kettlebell, sidoböj 12 kg: 3 x 15 st.
• 
  
• Planka med "benindrag" på pilatesboll: 3 x 12 st.
• Axel-serie (sida-upp-press) 4 kg hantlar: 3 x 12 st
• Biscepscurl 6 kg hantlar: 3 x 12 st.
• Gröna taggiga balansbollen: 3 x 1 min per ben.

Alltid lika skönt att köra med lösa hantlar, bollar och platta. Man använder så mycket mer små muskler och ger härligare träningsvärk än maskinerna i gymmet! :-)

I know myself...

Idag hade jag tänkt träna. (Det är tanken som räknas va?)
Men sambon påminde mig om att barnen skulle iväg på aktiviteter på kvällen, så därför packade jag inte träningskläder när jag åkte till jobbet imorse. Bad idea...

Kl 16 ringde han mig och sa att jag inte behövde skynda mig hem, för det blev ingen aktivitet för barnen.
Jag känner mig själv. När jag väl kommer hem fastnar jag hemma... *suck*
Däremot lyckades jag i alla fall köra lite hemmaövningar (idag också):

• Armhävningar: 3 x 15 st 
• Plankan: 3 x 1 minut
• Excentriska tåhävningar: 2 x 20 st
• Excentriska tåhävningar på ett ben: 1 x 12 st per ben.
• Knäböj /Squats: 3 x 15 st
• "Sumo squats":  1 x 20 st.

Men imorgon packar jag väskan, antingen sambon säger något eller inte. För då blir det gymmet, direkt efter jobbet!! :-)

Jodå, när jag lägger manken till...

...så går det!
De där "förbannade" vardags-styrkeövningarna... Idag körde jag ytterligare 3 x 15 st armhävningar. Och så 3 x 1 minut plankan på det. Samt 1 min sidoplanka per sida.

One day done, many to go..... ;-)

Mind over body!

Tänkte mig ett långpass idag.
Ett kuperat sådant. Men kände redan när jag gav mig ut att kroppen kändes lite seg. Det var kvavt som tusan ute! Tunga ben och flåsande andning. Sträckan mellan 4-6 km kändes bäst och jag hittade ett bra flyt. Men 7:e och framför allt 8:e km var oerhört tung..! Backe upp och backe ner....

"Minst en mil ska jag klara...!!!" tänkte jag, samtidigt som min kropp bara ville lägga sig ner och "dö". Det blev i alla fall 10,2 km till slut och sista kilometrarna kändes liiite bättre.

Skönt när pannbenet sköter sig någorlunda. För allt över milen är långpass för mig. Om än en något kortare variant. :-)

Vem sätter gränserna för vad du klarar av?

Jag satt och läste juli-numret av Runners World.
Mitt öga fastnade för den relativt lilla notisen där man skriver om 32-åriga Claire Lomas som genomförde London Marathon på 16 dagar, trots att hon är förlamad...! (Med hjälp av en dräkt med rörelsedetektorer).

Jösses, vilket pannben. Vilken vilja. Vilken prestation! Jag är otroligt imponerad!
Det får en verkligen att fundera; vilka gränser (om några) finns egentligen för vad vi klarar av?!  :-)

Lånade bilder (google)