...Jo för att... Eh, just nu vet jag faktiskt inte.
Men jag kommer nog snart på det igen! ;-)
Fy satan vad dagens pass var jobbigt. Jag tänkte "all in" vad gäller småstigar och obanat. Inget preparerat spår ALLS! (Ok, kanske blev ca 5 % transportstäcka totalt), men i övrigt bara barr, stenar och rötter. TILL FÖRBANNELSE!! Under i princip under "hela" 6,9 km långa sträckan. (Som kändes dubbelt så lång).
Tempot var pinsamt lågt, men det gick inte att springa fort(are)! Jag slet som ett gnu och andades som en gris! Mer djur än så kan det liksom inte bli... Pulsen var skyhög och andningen kändes bitvis riktigt tung. Värre än snabbdistanspasset häromdagen t.o.m.
Jag testade massor av pytte-, pytte- (man kan knappt kalla dem för) stigar. Farligt visade det sig. Eller ja, kanske inte farligt, men jobbigt och smärtsamt. Blött och jättelerigt. Det växte vass inpå stigen och där det inte fanns vass, rev lingonriset "skönt" på mina bara undeben... Långbyxor nästa gång!! Eller något typ av benskydd som mammaspring tipsade om.
Men om man ska sammanfatta det. Jätteskönt! (När det väl var över. Haha!)
Och i flera backar sprang jag uppför med bra "studs" i steget. Mycket benstyrka känns det som att jag har alltså. Positivt! :-)
Fan vad sexiga vi skulle vara om vi sprang ihop! Du = gnu och gris. Jag = skenande ånglok med tomatansikte.
SvaraRaderaKram
*asgarv* Ja, herregud vilket radarpar! :-D
RaderaRiktigt bra jobbat! Helt obanat lär jag nog inte ge mig på, men där emot fler elljusspår och småstigar hade inte varit helt fel!
SvaraRaderaGrymt jobbat! Låter dock inte som ett helt härligt pass ;P
SvaraRaderaÅhh låter ändå som ett härligt pass!
SvaraRaderaFAsen vad skönt de måste varit när du kom i mål. Vilken känsla. Bra jobbat, jag hade nog aldrig orkat springa terräng. Ha en fin helg!kram
SvaraRaderaVid terränglöpning får man reda på att man har muskler man inte visste att man hade!
SvaraRaderaExakt! :-D
RaderaDet finns en anledning till att orienterare alltid har långa byxor :-)
SvaraRaderaJo, jag inser det nu... ;-)
RaderaVad duktigt jobbat! Terräng är härligt då du får vara i skogen men oj så mycket tyngre också ;-) Härlig alltid känslan efter sådana pass!
SvaraRaderaBörjar misstänka att det bor en liten orienterare i dig, de vägrar alltid stig och springer bara obanat. Har du med karta och kompass för att hitta rätt, eller kör du på känsla?
SvaraRaderaÄr loppet du ska springa i sådan terräng?
SvaraRaderaLite galet, finns ju bra stigar och vägar av en anledning ;O)
Inte hela loppet. Första 6 km ska vara relativt lätta. Men sen är det mer eller mindre småstigar och obanat.
RaderaTror dessutom du har en grym balans! Och rivmärkena visar bara hur tuff du är! :-) Kram på dig tokfia!
SvaraRaderaJo, balansen har nog blivit bättre senaste månaderna, så visst gör det nytta.
RaderaTack & Kram tillbax! :-)
Varför man älskar terräng?
SvaraRaderaTror det är för att man känner sig fri. För att man andas skogen. För fåglarna som kvittrar. För det härliga underlaget.
Man känner en slags frid!
Så är d för mig iaf!
Suveränt jobbat i skogen!
Visst är det så! Härligt känsla, även om man andas tung ikapp med fågelkvittret. ;-)
RaderaTufft pass och tänk vad häftigare det är att springa i terräng jmf med asfalt! Kolla in benskydden. De är följsamma men skonar benen och fungerar kanon på sommaren då det egentligen är för långt för långbyxor :)
SvaraRaderaJa shit! Obanat är ju riktigt tufft! Man får kämpa med höga knän och har man oturen (eller turen?) att springa där det är mjuk mossa så suger ju underlaget all energi.
SvaraRadera