söndag 18 mars 2012

Jag vet inte om kroppen är helt hundra än...

...eller om det "bara" är konditionen som hamnat på efterkälken (?)
Idag var det första löppasset efter senaste uppehållet. 5,6 km här på hemmaplan. Tyvärr (eller det är väl i och för sig både på gott och ont) är det mycket backar där jag bor. Mycket grusväg/backar/terräng alltså, så det är svårt att få till "lugna"/flacka pass här. 

Jag försökte ta det lugnt och inte tänka på klockan. Det gick väl rätt bra i sig, för jag hade inga krav alls på tiden så här första passet; Snittet hamnade på ett  7,15-tempo. Men herregud vad tungt det var! Både i lungorna och i benen. 5,6 km låter inte långt, men när hela kroppen skriker "NEJ!" känns det som ett halvt marathon... 

Just nu känns terrängloppet i höst på 17,7 km som nästintill ouppnåeligt. Med tanke på att en tredjedel av sträckan är jobbig nu... Men skam den som ger sig! 
Nu är det bara att hoppas att kroppen håller. Kände av insidan  av vänster vad första 200-300 meterna, sen försvann det. *YEAY* 


Däremot kände jag lite "spänningar" i båda främre benhinnorna sista halvkilometern hem. Inte helt bra med en del nedförsbackarna 
tror jag. Jag har svårt att få in den tekniken; Att "rulla nedför".
Någon som har några
tips vad gäller tekniken? (Det låter ju "lätt" men i praktiken är det svårt).

11 kommentarer:

  1. Coola killen är smeknamnet för min son, vill inte lägga ut hans namn av någon konstig anledning, hehe.
    Skönt att du mår lite bättre. Jobbigt med rundan, men de kan ju vara att du är sliten efter du varit sjuk. Du kommer fixa loppet, men jag förstår din känsla. Känner de samma när de gäller GBGvarvet :/

    SvaraRadera
  2. Alltså det är ju såååå himla segt att komma tillbaka när man inte tränat på ett tag. Men snart så är man inne i det igen! Och jag tycker det låter som du fick till ett bra pass. Härligt kämpat.

    SvaraRadera
  3. Skönt att ändå ha varit ute och sprungit, trots att det var lite segt!!!Tycker alltid att första passet efter sjukdom brukar vara segt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, så är det nog. Inte helt bra att börja med kuperat kanske... Hehe! :-)

      Radera
  4. Var snäll mot kroppen, den har ju inte sprungit på länge! Hjärtat har ju också vilat. Det kommer att kännas bättre nästa runda. För visst var det skönt att få frisk luft?!
    Vad gäller nedförslöpning så lärde jag mig att man fortfarande ska sätta i foten under kroppen, alltså inte framför. Det är lite läskigt i början men man reglerar farten med att räta upp överkroppen, då går det långsammare - vinklar man överkroppen lite framåt går det fortare. Stabilisera med armarna, använd dem när du springer nerför också, så att de inte bara bromsar dig. Våga köra på nedför, kroppen klarar det. Det du inte ska göra är att sätta i foten med hälen först framför dig, 17 km med den tekniken kommer att ge dig kramp i lårmusklerna. Små snabba steg både uppför och nedför, det vinner man massor på!

    SvaraRadera
  5. Man böjer helt enkelt in hakan mot brösten, knyter händerna runt knäna och rullar iväg. :-D
    Härligt att höra att du kutar igen, även om det gick trögt just idag. Det vänder!

    SvaraRadera
  6. Som det sägs ovan här så första passet efter uppehåll är alltid värst... högst troligt mentalt då inte kroppen kan hinna bli så värst mycket mer vältränad tills nästa gång man löper,vilket då brukar kännas bättre.
    Både klienter och jag själv har upplevt detta :)

    SV: Min vilodag förvandladestill nåt helt annat! :)

    SvaraRadera
  7. Jaa men visst gör den :)
    Hoppas du haft en fin helg :)

    SvaraRadera
  8. Autopiloten har vilat ett tag men jag lovar att den snart vaknar igen! När det gäller tekniken har du fått bra tips redan. Vill tillägga att du ska försöka att liksom inte bromsa utan verkligen "rulla på". Öva, öva, öva. :-)

    SvaraRadera
  9. Första gångerna efter ett uppehåll är de värsta.. Det tar sig ska du se!!

    SvaraRadera
  10. Nu är det vår så nu kan det inte bli annat än bättre för oss eller hur. Själv har jag fortfarande inte kommit igång igen men jävlar den som ger sig. *kram*

    SvaraRadera