Jag hittade av en slump in på tränaren och coachens Magnus Hagström blogg och fastnade framför allt vid ett inlägg som handlade om att våga ifrågasätta sina vanor! Att det i löpvärlden (kanske) har blivit någon slags prestige i att springa så många kilometer så möjligt.
Är det så? Att människor i jakten på antal km både springer med dålig teknik och ökar på längden på pass för fort och därför drar på sig överbelastningsskador?
Jag kan själv känna igen mig lite grann i tänket. Jag är inte på något vis uppe i någon längd på mina pass än så länge, men jag kan ändå känna att jag har "misslyckats" om jag en dag bara orkar springa 4-5 km när jag hade tänkt springa 8-10 km.... (Sen vet jag att jag har höga krav på mig själv, generellt sett, inte bara inom träningen).
Jag tror definitivt att det kan ligga något i det han säger;
Att löpare ofta samlar mil av gammal vana. Att vi sällan ifrågasätter vad vi gör och framför allt VARFÖR vi gör det?!
Och precis som han skriver: Spelar det någon roll om vi springer 15 km i sträck (på träning) istället för att springa 1.000 meter 15 gånger, med en kort vila emellan. Just för att hinna återhämta sig lite och kunna springa med bibehållen teknik?
I mitt fall är det ofta bålen som kollapsar när jag börjar bli trött. Jag får en slags "sittande" hållning, istället för att orka sträcka på mig och skjuta fram höften.
Vad tror/tycker ni?
Jag förespråkar kvalitet framför kvantitet! :)
SvaraRaderaJag har så sakteliga börjat förändra mina tankar. Men visst jagar jag kilometrar :-)
SvaraRaderaMen jag tillåter mig mer vila, jag tillåter gång.
Jag har blivit lite snällare mot mig själv och mot min kropp! :-)
Bra inlägg!
Ja, jag känner igen det där. Jag har börjat försöka vara lite snällare mot mig själv.. :-P
RaderaHåller med Lisa! :) Sen så är det ju svårt att "ge upp" tidigare än man tänkt sig ibland men man får väl helt enkelt tnäka efter innn man bestämmer hur långt man ska springa ^^
SvaraRaderaHåller med ovanstående, hellre ett bra pass än längd. Men jag håller även med dig sysn en tydlig tendens bland bloggare som skriver om löpning att de inte är helt nöjda om de "bara" sprungit x antal km. Huvudsaken är väl att det blev av eller? ( jag är inte bättre själv...)
SvaraRaderaExakt, tyvärr är vi nog lite så här allihopa. Ingen är perfekt. :-)
RaderaInlägget var bara för att väcka en tanke hos er (och mig)!
Jag tror absolut att det går prestige i antal km och, om jag får addera, så är löpning i stor grad numera en materialsport. ;)
SvaraRaderaSjälv är jag glad för varje pass som jag genomför. Jag sätter upp mina mål utifrån vad jag tror jag kan klara av och inte med bas i vad andra gör.
Smart, Lovisa! :-)
RaderaMagnus har många kloka åsikter! :)
SvaraRaderaJag tycker att båda delarna är bra. Olika syften olika effekt. Ska du springa långa lopp som tex marathon behöver du ju också vara van att springa långt i ett sträck. Teknikträning behöver förmodligen de flesta också dock.
SvaraRaderaDefinitivt är det så. I takt med alla sociala medier så är det nog lite av en statusgrej att redovisa sina träningsresultat.
SvaraRaderaSe på mig jag har sprungit si och så långt i den hastigheten. Det blir lite av en prestige i det hela.
Du ser dina vänner på t.ex. Funbeat att de kört 70 km en vecka och du kan på så vis känna dig lite stressad av det, medvetet eller omedvetet
Ja, det är lite både och tycker jag. Man blir sporrad att ge sig ut och det är ju bra. Men det får inte gå till överdrift heller.
RaderaDet här är över min nivå... kan inte svara. Men ville säga hej och trevlig helg.
SvaraRaderaSå:
Hej! Och trevlig helg!
Kram
Trevlig helg till dig med, vännen!
RaderaKram
Det är klart att kvalité på det man gör alltid är bra, men även kvantitet när det gäller löpning är bra då man stärker kroppen, musklerna och ligamenten. Framförallt till marathonträning.
SvaraRaderaJa, distans- och långpass är jätteviktigt för en variation i träningen. Jag menar bara att det kanske finns en (kanske omedveten) hets om att man ska springa så många km så möjligt, även om man inte har kapacitet till det (alltid)?
RaderaJag kan bara hålla med...så var jag lite också, men nu är det tvärtom! :)
SvaraRaderaBra att du har lyckats förändra det! :-)
RaderaJag tycker man ska se inviduellt vad man vill och känner för. Jag skulle aldrig tävla med någon annan. De där med överbelastningsskador är nog lite okunskap ibland. De kan nog lätt bli så när vissa jagar kilometer kanske? Jag kan nog känna som du ibland. De blev "bara" 5 km idag när jag ville springa 8 km. Önskar jag kunde vara lite mer nöjd och glad för de jag presterar ist. Jag måste oxå stärka min bål och hoppas fixa detta för att inte "säcka" ihop när jag börjar bli trött. Ha en toppen helg!
SvaraRaderaJa, det tror jag med. Det är nog ofta nybörjare och "medel-motionärer" som vill mer än de klarar av, tyvärr.
RaderaDe som har sprungit länge har liksom "koll på läget".
Jag räknar iofs inte kilometer, istället samlar jag träningsminuter. Men det är ju egentligen bara ett annat symtom på samma sjuka. :-)
SvaraRaderaFast det minskar faktiskt risken för skador. En timme styrka är ju lika bra som en timme löpning.
Ja, det minskar pressen man har på en själv vad gäller tempo och det är bra! :-)
RaderaJa, som tränare är detta en av de första sakerna man får "lära" en klient. Beroende på målet och erfarenheten (löpvana) så måste man ju anpassa programmen såklart. Det du skriver känns bekant. "Mest är bäst" typ...
SvaraRaderaJag tror att väldigt många skulle utveckla sin löpning, i form av snabbare km-tider, rejält om de sänkte antalet totaltimmar och fokuserade mer på att våga öka intensiteten i form av intervaller.
Bra inlägg!
Tack!
RaderaJa, som jag skrev i en kommentar ovan; det är oftast människor som är lite nyare inom löpning eller någon annan träning som vill mer än de klarar av. Egentligen borde alla få lite hjälp av en PT. Tur att ni finns! :-)
Tror det där gäller generellt i livet att man ska ifrågasätta sina vanor emellanåt.Och våga testa nytt/annat för tänk, det kanske finns BÄTTRE sätt! Men å andra sidan kan man ju inte hatta runt hur mycket som helst heller.
SvaraRaderaOch vill man bli bra på något så måste man ligga i.
Fin balans det där...
Det ska inte bli någon tvångstänkande förstås, men att samla kilometer har hjälpt mig till att bli bättre (man orkar alltid lite mer än man tror). Det gäller förstås att veta när man ska vila också...
SvaraRaderaMen jag tycker inte att det är värre än att försöka bli snabbare hela tiden. Båda beteenden kan vara skadliga om man överdriver! Allt med måtta :)
Sv: Tack! :D