Nu har sambon varit bortrest i tre dagar och jag har varit hemma med barnen och hade tänkt träna idag/ikväll när han kom hem. Alltså, det GÅR INTE! Och även om jag skulle kunnat tvinga mig själv, hade kroppen aldrig "svarat" på ett bra sätt nu. Jag har ingen energi alls. Noll. Nada!
Det får bli träning imorgon istället. Lite besviken är jag ju på att jag inte har "karaktär" nog att tvinga mig själv. Men samtidigt tänker jag; Är det inte smart att lyssna på en helt utpumpad kropp som skriker "nej"?
Hur gör ni? Brukar ni alltid komma iväg och/eller när väljer ni att lyssna på kroppen?
Det beror på, jag är ganska bra på att komma iväg och träna om jag från början har bestämt mig vad jag ska träna och har väskan packad, men om jag inte har en tydlig plan blir det lätt att jag hoppar över om eftermiddagströttheten sätter in.
SvaraRaderaHade en down period för ett tag sedan men ringde min man och han lite kloka ord över telefonen och jag ko iväg. Men nu är jag sjuk och har varit dum och har varit och tränat. Så nej nu måste jag vara hemma om jag någonsin ska komma iväg och springa igen. *snyft*
SvaraRaderaJag är bra på att ta mig i väg men också bra på att lyssna på min kropp. Är jag trött, slut eller lite förkyld då ställer jag mig på bandet,drar på lutning och så går jag tills svetten lackar.
SvaraRadera